deep, so deep.
Allt verkligen. Det spelar ingen roll vad jag gör.
Tar en tripp till farmor och försöker stänga av hjärnan lite.
Back on friday.
the perfect game.
Har legat inne hela dagen idag och inte gjort ett skit.
Mensvärken kommer och går och när den väl är så kan jag inte röra mig en meter. Förjävligt är det. Trodde att jag skulle slippa det där, but I guess not.
På onsdag så lämnar jag staden en stund, närmare bestämt tills på fredag. Ska hälsa på farmor och kusinerna och bara koppla av och tänka på allt annat än det som pågår här.
Jag kommer ingenstans, allt bara står stilla.
"Allt är konstigt, men när jag är med dig så känns allt mycket bättre..."
I guess we feel the same way.
empty apartment.
Hade hoppats på att få prata ut lite idag, men så blev det inte.
Det var fest hemma i huset så han fastnade där.
Kul kul........ (punkt)
Nu vill bartenderboy tydligen ha nattsällskap.
Han är singel nu (på riktigt enligt han själv, men inte enligt facebook)
Jag tror att jag avstår.
always find an escape.
Jag känner mig så trött på allt just nu så det är fan sjukt.
Det jag är mest trött på är att jag nu måste gå ovetandes om en sak till, blö. Som att det inte räcker med en grej. Jag vet ingenting. Och fattar ingenting heller för den delen.
Nu orkar jag inte blogga längre heller.
Vill bara slå ned alla tangenter samtidigt.
make sense.
don't say a thing.
Vilket var väldigt smart, annars hade jag nog sprungit efter turken som tog mig emellan benen. Det kanske jag borde gjort iallafall men jag blev så chockad, äcklad och kände mig kränkt. Vem fan gav han rätten till att ta mig där? Jag kopplade allt för sent vad som faktiskt hänt och sedan såg jag inte killen igen.
Och nu fick jag veta att jag har ett telefonsamtal att ringa...
I'll tell you about it later
right round.
Dock har jag ett dilemma; Dricka eller inte dricka?
Morgondagens i-landsproblem (no shit)
Man hittar alltid en jävla massa anledningar till att man ska dricka så dem tänker jag inte skriva upp. Skriver upp anledningarna till att jag inte ska det så får vi se om det är värt det.
- Bakfylla.
- Risk att det blir för mycket.
- Risk för snefylla.
- Snefylla skulle resultera i en inte så rolig kväll.
- Minnesluckor.
Det var väl iallafall de fem viktigaste.
Hm, bestämmer mig imorn, nu ska jag kolla film med bror och tjej.
it's called imagination.
Efter att jag dissat planen att åka och bada igår (efter som att en viss person skulle men och det skulle kännas väldigt dumt om jag var där då, I think you know who I'm talking about. Jag trodde att jag var smart, men jag var tydligen bara töntig. (ELLER?!?!?!?)) (ja, jag gör paranteser i parantesen) så har jag bara fått ett fåtal sms. Okej, fortfarande mer än va vissa människor sms:ar under en hel dag. Men iallafall, jävligt få för att vara vi. Det är så fram och tillbaka hela tiden och jag fattar verkligen ingenting. Jag blir rädd, förvirrad och orolig. Och snart blir jag arg också (vilket händer typ en gång per decennium).
Men seriöst. Det här går inte.
Säng. Nu. Ja. Tack.
just trying.
Det ligger en extra handduk bland mina i mitt rum.
Jag vet inte om jag gillar det eller om det bara känns skumt.
Sitter och lyssnar på pb's älskling. Måste förbereda mig lite till onsdag då Ritz styrs. Vill ju kunna sjunga med i någon låt iallafall. Mina älsklingsskor är omklackade så nu jävlar. Jag är taggad.
the way he talk.
Jag tror att jag ska börja hålla vissa saker lite utanför bloggen. Inte pågrund av er, nej absolut inte(!) men för att respektera att vissa saker borde stanna mellan fyra ögon.
Men till sådant som jag kan säga.
Det pratas som att vi har en framtid tillsammans.
På vilken nivå vet jag inte, inte han heller(?)
Jag har fortfarande typ tusen frågetecken i huvudet men det kommer att vara så ett tag och det vet jag. Just nu tar jag det som det kommer.
Det ända jag vet säkert är vad jag känner och vill.
how you feel.
Det blev utgång igår iallafall, trots mina tappra försök att stå emot.
Men seriöst, vem fan säger nej till gratisfylla?
Träffade många bekanta ansikten ute på frimis och största delen av kvällen var awesome. Hamnade tillslut på "efterfest" med bartenderboy i lundby. Alla somnade, eller ja, vad de nu gjorde... Alla (fyra) gick och la sig. Bartenderboy gjorde några ynkliga försök till att få ligga men mina nej var starkare än vad han var. Imorse (klockan tre) efter att jag fått spö i fifa09 tre gånger så gav jag upp och åkte hem.
Nu har jag städat mitt rum och tvingat brorsan att diska.
Finbesök väntas. 
off my mind.
Igår sög. Tackar för att bubben kom och höll mig sällskap.
Tackar för att my lady och mammaS fanns på mobilerna.
Jag uppskattar det sjukt mycket.
Vet fortfarande inte vad som sagts och inte sagts.
Vad som kommer hända och inte hända.
Men just nu spelar det ingen roll.
Jag vet att han kommer att behöva tid och jag vill bara att han ska må bra.
Så länge han pratar med mig och berättar lite av det han tänker så klarar jag mig. Saker och ting kommer att ordna sig tillslut. Hur vet ingen just nu.
can't do this.
Jag måste vara ensam och mamma lämnade mig precis hemma.
Jag och sängen.
Ska nog gå och lägga mig igen.
Jag orkar inte.
things that kills.
Magen har haft en orolig känsla konstant sen igår kväll, känslan är fortfarande kvar och jag vågar fan inte stoppa i mig någonting att äta. Har känslan av att det bara skulle komma upp igen.
Jag har gråten i halsen. Minsta lilla grej och jag skulle börja grina.
Nu ska jag packa lite sen åker jag ut till sommarstugan över dagen.
Orkar inte stanna i stan.
bright lights.
Hoppas verkligen att han berättar sanningen.
För hennes skull.
Hon får hata mig hur mycket hon vill. Hon förtjänar att få veta.
Jag är orolig för min egen del nu.
I det sista sms:et jag fick innan han kom fram dit var: Jag är förvirrad.
Det kändes inte så jättebra måste jag erkänna.
Visst jag har varit så jävla dålig (jag vet!) Men jag tycker om den där killen sjukt mycket. Jag är rädd. Rädd för att bli sårad igen.
Nu ska jag ut och gå. Saker har en förmåga att kännas lite bättre då.
Uppdaterar senare om jag får veta nått...
what to do.
Han ska ta det idag istället säger han.
Jag har slutat tro på det och hoppas istället.
Det blir absolut inte bättre, någonstans.
life thought me to die.
En klump, en stor jävla fet klump, är vad jag har i magen nu.
Inte så mycket för min egna del. Men för hennes.
Jag vet precis hur det känns och känslan går inte ens att beskriva.
Det är ingen som förtjänar att känna så. Fyfan. Förjävligt är det.
Tänker inte ens börja med att beskriva hur dålig jag känner mig.
Jag satte mig själv i det här och jag visste att den här dagen skulle komma.
Jag har varit självisk och idiotisk och det vet jag om.
Jävligt korkad har jag varit också.
Nu ska jag åka iväg till min kära husvagn igen.
Där kan få some serious thinking done. 
think about me.
"...jag älskar och se dig naken, höra dig, känna dig och bara få vara med dig"
Hur kan något så fel kännas så rätt?
it's so easy.
Kär. Är jag?
När jag är nykter så säger jag iallafall att jag inte är det.
Jag tycker om någon. Väldigt mycket.
Men kär? Nä. Det förnekar jag nog ett tag till iallafall.
Att prata om allvarliga saker på fyllan kanske inte är det smartaste. But I did it again. På lördag. Då. Då ska det göras. Usch.
love love love
Dom ar fan bäst i världen och jag skulle aldrig klara mig utan ER.
Hatar att bli så fast i människor men jag älskar er så sjukt mycket och jag vill verkligen inte leva utan er.
Plus att jag är kär. Fett kär. Jag är livrädd. Rädd för att bli sårad igen. Rädd för att han vill dra härifrån. Rädd för att jag är full. Rädd för livet.
Jag är rädd.
om ni kan läsa... yes he did.
freakin' me out.
Det kommer ett snabbt inlägg nu.
Ska nämligen snart åka till husvagnen med mami.
Imorn ska vi cykla tio mil. Bara för att.
Peace and love var awesome.
Det bästa var när my lady kom dit och överraskade mig.
Det var lycka på riktigt.
Hade ett litet breakdown på kent.
Alkohol, kent och allt som hänt på sistone kanske inte var den bästa kombinationen.
Jag gifte mig. Hade präst och en riktig cermoni som avslutades med en puss.
Dock skilde jag mig dagen efter eftersom att min man var otrogen.
Han ville ligga. Inte jag.
Massa annat hände men jag hinner verkligen inte ta allt nu. Åker om tio minuter och måste packa.
Tar resten när jag kommer hem på onsdag.
Måste bara säga att jag är så sjukt nära att bli kär.
Det är galet. Och jag är så jälva rädd.
Det finns fortfarande saker som måste göras och ju längre tid det tar desto mer orolig blir jag att han har ändrat sig. Jag mår piss. Såg ett brev som hon skrivit till honom och fan va jag ångrar att jag började läsa. Nu mår jag ännu sämre. Ska bli skönt att komma iväg.
puss.
