burn out.

Nu är jag hemma igen efter ett par dagar hos Kimpan i Linköping. Komma bort var precis vad jag behövde och jag måste erkänna att det känns väldigt tungt att vara hemma igen. Kände att för varje mil närmare vi kom, desto mer orolig och ängslig blev jag. Väl hemma känner jag mig bara tom. Sitter och funderar på hur jag ska lyckas ta körkort när jag bara känner att jag vill bort. Jag vill inte vara hemma. Inte ens en dag. Vill inte. Vill inte. Orkar inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0