back to me.

Tog en kaffe och en shoppingrunda på stan idag med min manetman. Hittade snyggaste skjortan som genast blev min och jag älskar den. Galet snygg verkligen. Imorn ska jag inhandla ett par lika snygga skor. Och hämta ut mina übersnygga byxor som jag hoppas passar. Det där med att spara finns inte i min värld. Vilket det kanske borde eftersom att jag är arbetslös, nästan. Fast, eftersom att jag faktiskt fyller år nästa vecka så tyckte jag att jag kunde unna mig lite snygga kläder och annat. Pengar brukar man ju få, och eftersom att jag verkligen inte vet vad jag önskar mig så blir det nog det jag får. Det och presentkort.

Nu ska jag kolla på Good luck Chuck.


high and dry.

Var på så pissigt humör hela dagen igår så orkade verkligen inte blogga. Tänkte att ni skulle slippa mitt gnäll en dag iallafall. Men nu är den dagen förbi och här sitter jag och vill gnälla ännu mer. Fast. Idag tror jag att jag håller mitt gnäll för mig själv. Känner mig så jävla patetisk när jag läser igenom vad jag skrivit i de tidigare inläggen. Känner mig patetisk överhuvudtaget. Patetisk och sjukt jävla korkad.

Men eftersom att jag inte tänkte gnälla för er idag så tänkte jag berätta att roughsex-killen pratar med mig igen. Han ignorerade mig i några veckor efter att jag dissat honom en lördagskväll. Men nu pratar vi igen.
(Måste få in någon annan i skallen.)


can't breath.

Fitta. Ursäkta. Men fitta va svårt det ska vara.
Jag hatar känslor.
Eller nej, jag känner ingenting för känslor.
Jag kan ju inte hata eftersom att det är en känsla. Fuck.
Komplicerat skit. Förvirrat bajs.
Mogna ord, ja visst.

Men jag orkar inte. Vill inte, kan inte. Bla bla bla.
Seriöst. Skit.


a bullet in my head.

Det var längesen jag kände mig så billig som jag gör nu. Hej. Ligg. Hej då. Det var ju inte riktigt så jag ville att det skulle bli. Inte riktigt så jag vill att det ska vara. Inte riktigt så jag vill vara. Överhuvudtaget. Seriöst så är jag fan sämst på jorden. Känner mig iallafall så. Men jag vet fan inte vad jag ska göra. Vill liksom inte bryta av helt men det känns som att det är det ända alternativet. Det ända vettiga alternativet. Dock så känns det som att jag hellre håller mig till det ovettiga trots att det gör mig så jävla dålig. Jag är dålig. Dåligaste.


put a smile on my face.

Bitchslap på mig själv för att jag inte bloggade igår. AJ.

Annars så var jag på teorikurs idag, kan bli ganska intressant (läs snyggkille). Det är väl dags att jag börjar spana runt på annat håll, trots att mitt huvud enbart är inställd på en.

Nej, eftersom att orden inte vill bilda läsbara meningar längre så ska jag kolla på skor istället.


less alone.

Det äter upp mig från insidan. Vet inte vad jag ska göra. Vad jag ska ta mig till. Vet ingenting. Orkar inte. Kan inte. Det går inte. Fan. Fan. Fan.

make it stop.


while I'm awake.

Det känns som att det står något enormt på mitt huvud. Känns som att jag fått något nerstoppat i halsen så att jag knappt kan svälja. Jag vill sova, hela tiden. Men kan inte. Vore ju helt underbart om jag fått samma som pappas fru har (eller...) Hon spenderade nämligen tre dagar på sjukhuset förra veckan med någon okänd influensa. Som jag nu kan ha fått. Heja.

Körde med körskolan idag igen. Jag var mycket duktig sa läraren. Det känns bra, något som går åt rätt håll iallafall.


no one sleeps.

Varför, när, var och hur fan blev jag sjuk?
Igår kunde jag knappt ta mig ur sängen.
Idag mår jag bättre men är långt ifrån bra.

Nu mår jag illa också.
hejdå.


a hole where my heart should be.

JA, det är ett jävla tjat på mig om samma saker hela tiden.
Fram och tillbaka. Men vafan.
Det är ju det ända som snurrar i mitt huvud.

Jag förstår bara inte. Ingenting alls.


keep on beeing you.

Okej. Jag har erkänt det för mig själv.

Well I didn't mean for this to go as far as it did
And I didn't mean to get so close and share what we did
And I didn't mean to fall in love, but I did


Nu ska jag ut med min manetman.
Det var ett bra tag sen jag träffade henne.


odd one.

Okej. Jag behövde inte känna mig jobbig och sms:a.
Han skickade precis.
Inget intressant alls. Men jag tänkte att ni ville veta.

Nu ska jag ut med hundarna i regnet.

Breaking Benjamin – breath
(istället för en bild)

here we are.

Jag har verkligen inget vettigt att säga. Vet inte ens varför jag började skriva men fick för mig att göra ett totallt ovärt inlägg så att ni har någonting att läsa. Känns lite tragiskt att min blogg har börjat handla om en person. Enbart. Är han tyst har jag ingenting att skriva om eller så skriver jag och gnäller på att han inte säger nått. Vilket egentligen är det jag gör just nu. Jag hatar tystnad. Hatar också att ingenting annat känns värt att skriva om. Att bartendetboy fortfarande vill ligga med mig trots att han blivit tillsammans med sin tjej igen och att kebaben verkligen inte förstår att jag inte vill ligga med honom är liksom inte intressant. Men jaha, så varför skriver jag det nu för då? Jo, för jag vill inte att den här bloggen ska handla om en kille. Min värld, mitt liv, innehåller så mycket mer än så.

Dock så tvivlar jag på att jag själv vet om det när jag suttit här och velat sms:a honom hela dagen. Han snurrar runt i mitt huvud hela tiden och det är liksom inget som får honom att försvinna. Hej patetiska flicka. U suck. Och eftersom att jag är så jävla klen och patetisk så kan jag ju lika gärna sms:a honom nu så får jag det överstökat. Bra. Hej.


the more I think the less i believe.

"Jag borde försvinna"

"Nej. Jag vill inte det. Men det är ju du som bestämmer vad du vill göra."

Tystnad.
Fuck. Fan. Jag vill inte.

Plain White T's – A Lonely September
Gavin DeGraw – Just Friends


it's to late to be smart now.

Blö blö blö.
Är uttråkad. Ska nog ge mig ut på en promenad snart.
Sitter och letar efter bra musik på spotify, känner att jag behöver lite nytt.


Oh Laura – The Mess You Left Behind


told you to be fine.

I suck. Totally.
Jag förstår att ni kan ha svårt att förstå, men det går bara inte.
Jag vet inte ens vad jag ska skriva.
I suck.


when it takes over.

Ses. Eller inte. Ses. Eller inte.
Vi ska ses. Snart. Vet fortfarande inte om det är så smart.
Men jag saknar honom och vi borde prata om allt face to face.
Det känns bättre än att bara prata om saker på sms osv.
Prata. Okej. Ja.
Ursäkta att jag skriver konstigt.


let your heart guide you.

Formulerade mig såhär när jag försökte förklara för honom hur allt känns:
"Jag blir bara så trött på mig själv. Trött på att mitt humör hoppar fram och tillbaka hela tiden. Trött på att jag ena stunden känner att jag klarar av det här och mår bra medan andra stunden vill gömma mig under täcket och bara ligga där. Trött på att jag ena stunden känner att vi inte behöver ses, andra stunden saknar jag dig och tredje stunden vill jag bara träffa dig och slita av dig kläderna. Typ. Trött på att allt är så fram och tillbaka hela tiden. Jag blir förvirrad på mig själv. Förvirrad på allt."
Fick som svar:
"Du tog orden ur munnen på mig"
"Ibland vill ja försvinna. Men ibland vill jag hålla om dig på natten när ja ska sova"

KUK.
Annars så kan ni ju lyssna på: Anton Kristiansson – Du Är Knark


honey and the moon.

Läser Linda Skugges dagbok 91-93 "Men mest av allt vill jag hångla men nån" nu. Den är ganska underhållande. Kul att läsa om hur känslorna från en kille kan hoppa till en annan över en dag och hon är såååå kär. I allihopa. Samtidigt. Jag är faktisk avundsjuk på henne. Jag vill också ha känslor som kan hoppa från en kille till en annan. Börjar tröttna på att mina i snart tre år (fast det är nog egentligen två, nu när jag tänker efter. Hade ju faktiskt ett förhållande i ettan. Dock var han mitt ögongodis då iallafall.) har suttit fast på samma kille. Mer eller mindre. Mer eller mycket mer. Mycket mer eller alldeles för mycket. Blir så trött på mig själv. 

Ska gå och kika in debatten på fyran nu.
Vet fan inte vad jag ska rösta på.


drugs don't work.

Datan-sängen-sängen-datan-sängen-toan-datan-sängen.
Det är så jag förflyttar mig.

I'm a mess today.


live your life in your head.

Nej, nej, nej, nej. Försvinna? Nej.
Det vill jag inte att han ska. Det får han inte.
Jag känner mig så jävla emo och så sjukt jävla barnslig.
Men nej. Han får inte.
"Vad vill du då?"
Inte fan vet jag. Någonting.


falling right back down.

Precis som jag trodde.
Jävla skit. Bajskänslor, åt helvete med er. I hate you.
Nu hoppas jag bara på att veckan kan gå jävligt snabbt så att jag får veta.
Orkar inte med det här.


too many words.

GAAAAAAAAAAAH.
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih.
Vet inte hur jag ska beskriva det här.
Men wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii.
Får veta nästa vecka, berättar mer då.


trying again.

Nu har jag anmält mig till högskoleprovet. Håller tummarna för att det ska gå bättre än sist och fram till den 23:dje oktober kommer jag att ha en bok i handen för att lära mig några av de obegripliga orden som de tror att man har någon aning om vad de betyder.

Men först, IDOL


when you're gone.

Idag slog tanken mig. Riktigt jävla hårt och jag tror att jag vaknat upp ur min lovesick-koma (eller vad jag nu ska kalla det).  Nu lägger jag av. It's fucking mean. Ni tänker antagligen "ja men god morgon!" Eller nått liknande. Men nu finns det inget syfte längre, inget att kämpa för. Det har jag gett upp nu (mer eller mindre iallafall, varierar fortfarande lite från dag till dag).

It's time to do something right


close to you.

Här sitter jag, helt klarvaken (haha eller? jag är astrött) för att jag trodde att jag skulle ha möte med min jobbcoach klockan halv tio. Hon ringde nyss och sa att hon skulle bli sen för hennes son var sjuk. Så antingen kunde jag gå dit klockan tio eller springa förbi arbetsförmedlingen vid elva. Eftersom att jag har ett annat ärende som jag måste uträtta på arbetsförmedlingen så bestämde vi att vi skulle ses där. Så, nu är ju frågan om jag ska lägga mig en stund till eller om jag ska sitta uppe och inte göra någonting. Hm.
Lägger mig nog framför tv:n så får vi se om jag somnar eller inte.

Det känns som att mitt humör har stabiliserats något iallafall. Har känt mig mer eller mindre glad sen i lördags. Skönt, väldigt skönt. (och bara för att jag skrev det nu så kommer det säkert vända idag, buhu)


don't mind.

"Jag vill ha dig"

Det verkar vara så lätt att säga. Men så svårt att göra någonting åt.
Yeaaaaaaah, well. Fuck it. Eller nått.

Jag körde bil med körskolan idag. Kände för första gången på länge att det faktiskt är väldigt kul att köra bil. Så nu ska jag tagga som fan. Köra imorgon med pappa, samma på onsdag, sen körskolan på torsdag igen. Weeeiii.


know what we want.

Det blir för djupt! För seriöst, fan. Jag vill inte ta det på sms. Men jag vet inte om jag kan lita på att jag kan ta det om jag träffar honom heller. Fan. Krångel.
"Förlåt, jag kan försvinna."
Vill jag det? Nej absolut inte. Men vad vill jag då? Jag vet inte.
Jag vill inte ta det på sms iallafall.


make me change my mind.

Blev precis med bjuden till Egypten med bartenderboy.
Dock skulle jag få betala min biljett själv och han vill dränka mig i poolen.
Så, jag vet inte. Ska fundera på saken.

Jag behöver ett avslut. Eller bara någonting. Någonting som får mig att gå i någon riktning. Just nu står det helt stilla, jag står bara och trampar och funderar. Förvirrar mig själv med ord som sagts och inte sagts.
BARA SÄG NÅGONTING, GÖR NÅGONTING.
Jag blir galen.


good morning world.

Vaknade med ett myggbett mitt på handflatan. Vad är oddsen att man får ett myggbett just där? Man använder ju händerna i stort sett hela tiden så att få det att sluta klia verkar omöjligt...
Sedan tänkte jag att jag skulle kolla på Prison Break och äta frukost. Gick ner, gjorde i ordning mina supermackor (massa sallad och annat gott) ska gå upp för trappen och snubblar. Mackor, grönsaker och mjölk flyger iväg! måste ha sett förjävligt roligt ut men jag blev mest sur över att blev tvungen att göra nya mackor.

Så, det var min morgon.


the hardest part.

Okej, jag tänker inte sluta blogga. Ni får stå ut med att inläggen är extremt deppiga och helt värdelösa. Det är ju faktiskt ingen som tvingar er att läsa.

Tog en långpromenad förut. Hamnade mitt ute i ingenstans där det fanns ett torn där jag gick upp och satte mig i. Satt där och bara tänkte. Lät de tårar som ville rinna göra det. Ringde till mammaS och sökte lite stöd. Jag vet vad jag måste göra. Det är bara det att det är svårt. Sjukt svårt.


my heartbeats.

Det kändes lite dumt att jag satt och kollade på en komedi igår.
Skratta känns så långt borta. Jag försökte iallafall, för filmen var rolig.

Tror inte att jag kommer att blogga på ett tag nu.
Hejdå.


burn out.

Nu är jag hemma igen efter ett par dagar hos Kimpan i Linköping. Komma bort var precis vad jag behövde och jag måste erkänna att det känns väldigt tungt att vara hemma igen. Kände att för varje mil närmare vi kom, desto mer orolig och ängslig blev jag. Väl hemma känner jag mig bara tom. Sitter och funderar på hur jag ska lyckas ta körkort när jag bara känner att jag vill bort. Jag vill inte vara hemma. Inte ens en dag. Vill inte. Vill inte. Orkar inte.


what it's worth.

Nu har jag köpt rumpskorna och invigt dem med en timmas promenad. Det känns. Vilket betyder att det funkar och att jag inte slängde 1000 kronor (eller ja 999 kronor om man ska vara exakt...) i sjön.

Annars så känns allt ganska blä idag.
Ska bli så skönt att lämna staden och supa sate imorn.
Nu ska jag köra bil.
Hejdå.


already gone.

Ge mig tisdag.
Jag vill bara bort. Nu.
Orkar inte med att mitt humör ska hoppa upp och ned som en jävla groda eller nått. Ena stunden mår jag riktigt bra, andra stunden vill jag bara gråta.


now it feels good.

SÅÅÅÅÅÅÅÅÅ JÄVLA SKÖNT.
Äntligen. Borta. Över.
Tack.

Vet att jag lovade att jag inte skulle nämna vissa personer i den här bloggen men: WHATAFUCK.
Jag är så jävla över honom. Tacka fan för det.
Ville bara att ni skulle veta.


hold me tight.

"Jag blir bara myskåt när jag är trött och full! Varför är du inte med för?"


don't let go.

"I know it isn't right
But still I have to fight
I have to let you know
I don't wanna let you go"

Faaaaaaaaaaan, jag är så jävla fast.
Helvete också.



a piece of me.

Borde ha öppnat käften och pratat igår. Men jag kunde inte. Jag låg där och funderade och tänkte "Ja, men nu tar jag upp allt." Sen kom jag inte på någonting att fråga. Allt jag ville ha svar på bara försvann. Det fanns inga frågor längre. Allt kändes så glasklart.

Det var väl natten som trollade bort alla frågor (ha ha, fjantigt det lät...) men jag tänkte iallafall att jag skulle sova på saken och att frågorna säkert skulle komma tillbaka på morgonen. Och om jag hade kunnat varit kvar så hade vi säkert pratat om lite vettiga saker. Men eftersom att plastmamman var hemma och bara åkte iväg lite snabbt för att köpa blommor så var jag tvungen att dra. Snabbt som vinden.

Nu har han åkt.

the finish line.

Okej. Nu lovar jag, nästan, jag lovar nästan att om jag träffar honom ikväll så ska jag ställa de frågor som jag vill ha svar på. Men jag lovar bara nästan. Förlåt (vet att jag egentligen inte behöver säga förlåt eftersom att det är för min egen skull jag ska göra det, men jag säger det iallafall) men jag kan inte säga att jag lovar. Det är så sjukt jävla svårt när man står där. Jävla ögon. Jävla människa. Jävla känslor.

Imorn ringer knuffen mig klockan nio. Ska be om en tid så de kan berätta för mig vad fan det är för fel på min p-stav. Idag har jag legat i sängen typ hela dagen med menssmärtor som jag inte haft på tre år. Stört. Hade nästan glömt bort hur ont jag hade förut, men usch. Hur klarade jag av det???? Nej, imorn ska jag se vad de kan göra åt det.


sundrenched world.

Nätter är jobbiga. Det är då jag har tid för mig själv och det är då jag börjar lyssna på tankarna i mitt huvud som jag spenderat dagen med att stänga ute. Vill inte lyssna, vill inte höra. Inte nu. Jag vill egentligen bara skrika. Skrika ut allt som jag känner och få svar på allt jag vill veta. Men som my lady skrev förut "Fråga honom då? Annars kan du ju inte vänta dig några svar" Sant. Jävligt sant. Men det svåra är att få fram frågorna. Speciellt när man är rädd för svaren.

Nej, sova. God natt.



RSS 2.0